I uppsatsen argumenteras för en tes om att det svenska samhället bör förändra sin syn på vad en acceptabel motprestation är för att få tillgång till ekonomiskt bistånd; tesen som presenteras menar att samhället bör acceptera andra former av motprestationer än förvärvsarbete och arbetsmarknadsinsatser. Under utredningsdelen argumenteras det för att samhället bör avkräva motprestationer men bör vara mer flexibel i vilka motprestationer som accepteras. Vidare presenteras fyra argument samt invändningar mot dessa argument, dessa är kontextuella-, självrespekts-, perfektions- samt parasitargumenten, mot så kallade workfare. I Sverige exemplifieras workfare av arbetsmarknadsinsatser, för att sedan undersöka vad en villkorslös basinkomst, så kallad medborgarlön, har för implikationer på dessa argument. Avslutningsvis i slutsatsen presenteras att en kombination av krav om motprestation samt en villkorslös biståndsdel måhända vore den bästa för människor som är i behov av samhällets stöd för att dessa inte skall bli stigmatiserade.

I uppsatsen argumenteras för en tes om att det svenska samhället bör förändra sin syn på vad en acceptabel motprestation är för att få tillgång till ekonomiskt bistånd; tesen som presenteras menar att samhället bör acceptera andra former av motprestationer än förvärvsarbete och arbetsmarknadsinsatser. Under utredningsdelen argumenteras det för att samhället bör avkräva motprestationer men bör vara mer flexibel i vilka motprestationer som accepteras. Vidare presenteras fyra argument samt invändningar mot dessa argument, dessa är kontextuella-, självrespekts-, perfektions- samt parasitargumenten, mot så kallade workfare. I Sverige exemplifieras workfare av arbetsmarknadsinsatser, för att sedan undersöka vad en villkorslös basinkomst, så kallad medborgarlön, har för implikationer på dessa argument. Avslutningsvis i slutsatsen presenteras att en kombination av krav om motprestation samt en villkorslös biståndsdel måhända vore den bästa för människor som är i behov av samhällets stöd för att dessa inte skall bli stigmatiserade.

I denna uppsats är syftet att undersöka var gränsen mellan icke avdragsgill gåva och sponsring går med särskild fokus på idrottssponsring. Sponsring har ingen klar och enhetlig definition och det finns heller ingen lagtext som behandlar sponsring. Istället får utgifterna hänföras till någon kostnadskategori som skatterätten kan identifiera. Kostnaderna hänförs oftast till IL 16 kapitlet 1-2 §§, där det klargörs att utgifterna måste varit till för förvärvande och bibehållande av inkomster för sponsorn. Ett annat krav som behöver uppfyllas är att sponsorn mottagit en motprestation och att värdet av denna överensstämmer med bidragets värde.

Hedersrelaterade brott är komplexa och skapar svårigheter för skolpersonal i deras brottspreventiva arbete. Forskning har visat att offren för hedersrelaterade brott i stor utsträckning är flickor och kvinnor, men att kvinnor även begår hedersrelaterade brott, antingen som medlemmar inom kollektivet eller som primära förövare. Teorin om sociala band kan användas för att minska brottslighet. Syftet med studien var att belysa hur kuratorer som arbetar med flickor från familjer med hedersrelaterade problem upplevde sitt brottspreventiva arbete. Det brottspreventiva arbetet innefattar arbete gentemot utsatthet för hedersrelaterade brott utifrån de fyra elementen ur teorin om sociala band.

Uppsatsen undersöker hur de olika panoreringsteknikerna, direkt/ambient och direkt-överallt, för 5.1 surround uppfattas utav lyssnare. Enligt direkt/ambient ska alla direkta källor panoreras till frontkanalerna (L, C, R) och endast ambiens finnas i surroundkanalerna (Ls, Rs). Enligt direkt-överallt kan direkta källor panoreras till alla kanaler. Ljudstimuli i tre genrer har utav undertecknad framställts, rock/hårdrock, jazz/fusion och hip hop. Ett exempel enligt direkt/ambient och ett enligt direkt-överallt framställdes i varje genre.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats var att granska skattelagstiftningen rörande sponsring, samt att jämföra de befintliga reglerna rörande sponsring med Stockholms Handelskammares förslag ny lagtext. Målet med Handelskammarens förslag är att det ska bli enklare för företag att dra utgifter för sponsring. Vi hade följande frågeställningar: Varför skall sponsring vara avdragsgill? Vilka följder kan Handelskammarens nya förslag ge? Skall avtal inom sponsring vara skriftliga? Varför anses motprestation som enbart höjer goodwill och image som gåva? Metod Rättsdogmatisk metod, som går ut på att systematisera och tolka rättsregler med hjälp av lagtext, rättspraxis och juridiska arbeten. Resultat Enligt lag skall utgifter för att förvärva och bibehålla intäkter dras av som kostnad, en sponsringsutgift skall alltså därför dras av som kostnad och därmed vara avdragsgill.

SammanfattningDet förekommer dagligen företag som anordnar tävlingar och lotterier på Facebook utan att ta hänsyn till lagar och regler. Företagen saknar allt som oftast lotteritillstånd och bryter därmed mot 9 § Lotterilagen. Det kan även ifrågasättas huruvida de tar hänsyn till bestämmelserna i Marknadsföringslagen (MFL). Marknadsrättsliga regler om god marknadsföringssed, reklamidentifiering och vilseledande marknadsföring är frågor som kan komma att bli aktuella vid en marknadsrättslig bedömning.Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida det är förenligt med gällande rätt (de lege lata) för företag att lotta ut gåvor på Facebook genom att användarna skall gilla och dela en statusuppdatering. Samt att undersöka på vilket sätt det kan tänkas strida mot gällande lagstiftning för marknadsföringsåtgärder.Det är idag tillåtet för företag att anordna pristävlingar, det som då krävs är att deltagarna genomför en viss motprestation.

Föreningsauktionen är ett lägsta bud företag som stödjer svenskt föreningsliv utan motprestation från föreningarnas sida.Företaget har en för liten kundkrets och med arbetet ville därför undersöka hur företaget kan nå ut till fler potentiella kunder och på så sätt öka trafiken och buden på deras hemsida. Detta genom en marknadskommunikatonsplan. Föreningsauktionen står inför en nationell satsning och i arbetet visas olika alternativ för hur företaget kan använda reklam för att få sin produkt känd på marknaden.I arbetet kan du förutom marknadskommunikaton läsa om konkurrensstrategi samt konsumentbeteende..

SammanfattningDet förekommer dagligen företag som anordnar tävlingar och lotterier på Facebook utan att ta hänsyn till lagar och regler. Företagen saknar allt som oftast lotteritillstånd och bryter därmed mot 9 § Lotterilagen. Det kan även ifrågasättas huruvida de tar hänsyn till bestämmelserna i Marknadsföringslagen (MFL). Marknadsrättsliga regler om god marknadsföringssed, reklamidentifiering och vilseledande marknadsföring är frågor som kan komma att bli aktuella vid en marknadsrättslig bedömning.Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida det är förenligt med gällande rätt (de lege lata) för företag att lotta ut gåvor på Facebook genom att användarna skall gilla och dela en statusuppdatering. Samt att undersöka på vilket sätt det kan tänkas strida mot gällande lagstiftning för marknadsföringsåtgärder.Det är idag tillåtet för företag att anordna pristävlingar, det som då krävs är att deltagarna genomför en viss motprestation.

Titel Är du omsprungen av Jan-Direkt? en studie av chefernas inställning tillfrågefunktionen Jan-Direkt på Sahlgrenska UniversitetssjukhusetFörfattare Malin Håkansson och Anna JohanssonUppdragsgivare Sahlgrenska Universitetssjukhusets informationsavdelningKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen förjournalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitetTermin Vårterminen 2009Handledare Josefine SternvikSidantal 54 inklusive bilagorSyfte att klargöra hur funktionen Jan-Direkt fungerar ur ettchefsperspektivMetod Kvantitativ webbenkätstudieMaterial Resultat från webbenkät med 627 deltagare vilka är anställda som cheferpå olika nivåer i organisationen (Sahlgrenska Universitetssjukhuset)Huvudresultat Vårt huvudresultat visar på det stora hela att cheferna är nöjda medfrågefunktionen Jan-Direkt och användningen av intranätet är myckethög hos denna grupp. Cheferna känner sig inte förbigångna av funktionenutan tror att medarbetarna väljer dem som främsta informationskanal.Vidare är cheferna till största del nöjda med gränssnittet och tycker attfunktionen finns lättillgänglig. Det ska tilläggas att den passivaanvändningen, det vill säga att läsa frågor och svar i Jan-Direkt, äravsevärt mycket högre än den aktiva, där chefer ställer respektivebesvarar frågor..

Syfte och frågeställningarSyftet med denna undersökning var att analysera hur AIK Fotbolls största sponsorer såg på det existerande samarbetet med AIK Fotboll. För att besvara syftet formulerades följande frågeställningar: vilka fördelar anser sponsorerna att de vinner med sitt samarbete med AIK Fotboll? Vilken påverkan anser sponsorerna att AIK Fotbolls varumärke har för samarbetet med klubben? Anser sponsorerna att samarbetet med AIK Fotboll ger något tillbaka i form av motprestationer? Vilka möjligheter ser sponsorerna i det sponsornätverk som skapas bland AIK Fotbolls samarbetspartners? Hur anser sponsorerna att rådande samarbetsavtal skulle kunna utvecklas?MetodDen empiriska undersökningen genomfördes utifrån en egen utarbetad analysram baserad på tidigare forskning inom ämnet sponsring. Analysramen bestod av tre variabler vi ansåg relevanta vid ett sponsringssamarbete: varumärket, motprestation och nätverk. Till dessa tre fanns dessutom ett antal specifika underkategorier.

Företag sponsrar idrottsföreningar, kulturevenemang, humanitära organisationer samt forskning och utveckling för att exponera sitt varumärke, synas i positiva sammanhang, bygga relationer och skapa en image kring företaget. Medan sponsring som marknadsföringsverktyg hela tiden har utvecklats har dock regelverket kring sponsring och rätten att dra av den som en kostnad i företaget inte haft samma utveckling. Stockholms Handelskammare har de senaste åren arbetat aktivt med att förändra skattereglerna på området och kom under 2006 med ett förslag om förändrade regler för sponsring. Förslaget lämnades till regeringen för vidare hantering men hade i januari 2008 ännu inte resulterat i någon åtgärd. Stockholms Handelskammares arbete och påtryckningar på området har gjort oss intresserade av hur företag i praktiken hanterar de krångliga och oklara regler som anses föreligga.

I norra London startade, den sjätte augusti 2011, ett av de största upploppen i modern tid. Syftet med denna teoretiska uppsats är att - inspirerat av londonupploppen - diskutera olika teoretiska sätt att förklara och förstå händelserna ifråga, med särskild fokus på relationen mellan strukturellt och direkt våld. Styrande teman är socialt utanförskap, skam och vanmakt. Analysen indikerar att det sociala utanförskap som strukturellt våld och relativ deprivation skapar är grogrunden för vanmakt och skam ? två känslor som är intimt förknippade med direkt våld.

I norra London startade, den sjätte augusti 2011, ett av de största upploppen i modern tid. Syftet med denna teoretiska uppsats är att - inspirerat av londonupploppen - diskutera olika teoretiska sätt att förklara och förstå händelserna ifråga, med särskild fokus på relationen mellan strukturellt och direkt våld. Styrande teman är socialt utanförskap, skam och vanmakt. Analysen indikerar att det sociala utanförskap som strukturellt våld och relativ deprivation skapar är grogrunden för vanmakt och skam ? två känslor som är intimt förknippade med direkt våld.

I norra London startade, den sjätte augusti 2011, ett av de största upploppen i modern tid. Syftet med denna teoretiska uppsats är att - inspirerat av londonupploppen - diskutera olika teoretiska sätt att förklara och förstå händelserna ifråga, med särskild fokus på relationen mellan strukturellt och direkt våld. Styrande teman är socialt utanförskap, skam och vanmakt. Analysen indikerar att det sociala utanförskap som strukturellt våld och relativ deprivation skapar är grogrunden för vanmakt och skam ? två känslor som är intimt förknippade med direkt våld.